Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med Grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med Grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkätsvar från 53 respondenter som arbetar med elever med Grav synskada i grundskolans årskurs 1-9. En fjärdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsättning.En frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsättningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgår att elevens synnedsättning innebär att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast är resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att när det handlar om att träda in i samtal orsakar elevens synnedsättning missförstånd i ganska liten eller liten utsträckning.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide..

I detta examensarbete presenteras olika inriktningar av musikterapi och FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) belyses ingående. Här beskrivs arbetssätt och arbetsmaterialet nämns. Ett historiskt perspektiv ges både på människor med funktionshinder genom tiderna och på musikterapins utveckling i världen och i Sverige. Olika musikterapidiscipliner presenteras liksom befintliga utbildningsmöjligheter. Två elever/adepter presenteras och terapin med dessa beskrivs detaljerat. Arbetet tar upp frågan om FMT-metoden måste ändras eller justeras för att kunna användas i terapin med en synskadad person? Kontentan är att det inte behövs några förändringar av metoden för att fungera för adepter med synskada..

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet är att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka känslor och använda sig av kroppsspråk, gester och ljud ofta lyckas påverka och uppnå delaktighet i sociala sammanhang. .

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre.Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingår att möta ungdomar med synskada utifrån behov ochförutsättningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hälsa, välbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemästrande utifrån sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien är att kartlägga upplevelser av hälsa och välbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundärt syfte med studien är attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehållsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehållsanalys utifrån SAUK -modellens bärande delar.ResultatAtt ha hälsa är att vara i balans och att ha livsmål. I strävan mot sina livsmål, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna använder de för att möta upp de yttre miljöomständigheter,som ständigt gör sig påminda.DiskussionBloggförfattarna använder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehålla balanseller att uppnå balans.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

SLU inledde tillsammans med föreningen Sveriges kyrkogårdschefer ett projekt för att ta fram relevanta nyckeltal som skulle kunna användas till ibland annat en benchmarkingprocess med syftet att effektivisera arbetet på svenska kyrkogårdar. 2007 började man utföra datainsamlingar som genererade omfattande information om skötselarbetet på Sveriges kyrkogårdsförvaltningar som man sedan har använt för att ta fram nyckeltal. I samband med en workshop 2012 lanserade man idén om att nyckeltalet kostnad per grav skulle kunna fungera som ett effektivitetsmått. Det här arbetet ska försöka svara på frågeställningen om kostnad per grav är ett bra effektivitetsmått. Arbetet består av en litteraturstudie och en analys av 6 olika förvaltningar. Analysen kompletteras med en intervjustudie där förvaltningarna få svara på frågor om hur bra nyckeltalen speglar förvaltningarnas effektivitet.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.